Resultat av insamlingen 2004

Denna gång fick vi ihop 15 200 kr! Inväxlat till Kenyanska pengar blev det 162 154,5 ksh.

Förutom pengar hade jag samlat in lite kläder. Jag hade inte så mycket plats att ta med mig kläder men det jag tog med var i stort sett nya oanvända jättefina plagg och skor.

Kläder

En måndag i januari i år började jag vår inhandling. Liksom tidigare år behövde barnen kläder och skor att ha i skolan. Jag köpte nya pullovers till alla, nya strumpor och svarta skor. En av de bästa skokedjorna i Kenya heter Bata och de har en liten återförsäljare i Isiolo. Butiksägaren en etiopisk äldre man som då inte hade alla barnens storlekar. Men han hem till oss en kväll och mätte fötterna på alla barn och beställde sedan från närmaste större stad. Några fick vi byta och skicka tillbaka i flera omgångar men i slutet av veckan hade alla barn fått nya och rejäla skor att ha i skolan.

En lokal sömmerska med gott rykte om att vara duktig fick i uppdrag att sy skoluniformer till alla barnen. Tjejerna har blå klänning och vit blus och killarna har blå shorts och vit skjorta. Det blev jättefina skoluniformer som dessutom var billigare och lättare än att försöka hitta rätt storlek till alla barnen i affärerna.

Övriga kläder som barnen fick var flipflop-sandaler, trosor, kalsonger, underkjolar och några som saknade skolväska fick det. Bäbisarna fick babyskor och sandaler. 

Läkarvård och medicin   

En åtgärd som kändes väldigt viktig var läkarvård och mediciner. Pengarna de tidigare fått av rädda barnen i Canada och som de depositerat på en klinik var slut. Samarbetet med denna klinik har varit bra så jag betalade in en rejäl summa där så att barnen kan fortsätta få tillgång till läkare och mediciner ett tag till framöver. Att söka läkarvård tidigt helst vid första symptom är jätteviktigt i ett område som detta med flera livshotande sjukdomar som tex. Malaria och typhoid

Lek

Fotboll, hopprep och andra småbollar hade jag köpt med från Nairobi och det var uppskattat som alltid bland barnen. På gården finns en gungställning men gungorna var för länge sedan trasiga och borta så jag köpte in material till nya gungor som Musumba vaktmästare/chaufför på barnhemmet lagade så att barnen kunde gunga igen.

Vatten och saker där till

Jag köpte en hel del praktiska saker som behövs för bad och tvätt dvs. baljor och hinkar. Jag köpte också 3 stora vattendunkar. En till köket, en till tjejernas sovsal och en till killarnas. Dessa köpte jag för att bespara barn och personal ett tungt arbete att bära vatten från tanken på gården när det inte kommer i kranen (vattnet kommer oftast bara några timmar om dagen). Dunkarna kan de nu fylla upp från kranen när vattnet kommer så att de har vatten inomhus även senare när det inte finns kranvatten. Vi köpte också några nya termosar att hålla te varmt i för de barn som pga. av olika skoltider äter frukost innan kokerskan kokat morgongröten.

Möbler

Sängarna snickaren Migwi snickrade till barnen förra året är fortfarande hela och fina och alla var så nöjda med hans arbete så vi bestämde att ge honom ett nytt arbete i år. Han fick göra små soffgrupper med ett litet soffbord. En soffgrupp till tjejernas hus och en till pojkarnas hus. Dessa utrymmen hade tidigare bara några trasiga träbänkar där de riktigt små barnen inte ens kunde sitta. Jag köpte tyg till dessa i Nairobi och sydde även upp gardiner som matchar till. Barnen och personalen var entusiastiska att ha ett bekvämt ställe att sitta ner på och de tyckte efteråt också att själva barnhemmet kändes mer som ett hem nu.

Mat

När jag var där köpte jag in färsk mat så som kött, frukt, grönsaker och mjölk och lite godsaker. Men vi inhandlade också ett stort förråd av torrvaror.

2 säckar bönor, en säck dengo (en slags linser), 3 säckar ris, 2 säckar socker, 4 bal salt, 3 bal vetemjöl, 32 paket te, 2 kartonger mat och bakmargarin, 24 paket bakpulver, 16 kg bordsmargarin, 10 liter outspädd saft, I liter näringsdryck, 2 kg kakor och lite godis.

Hygienartiklar vi köpte var: tvättmedel, klorin, tvål som används att till att tvätta kläder, vanlig tvål, bomull, massor av toalettpapper, tandkräm, hudlotion, och skokräm.

Utflykten

Pengarna som sedan var kvar använde jag till något som barnen tyckte var det bästa och något de nog kommer att minnas. På söndag eftermiddag tog jag dem alla plus personalens barn till Hotel Bomen som är den finaste restaurangen i Isiolo. De hade klätt upp sig i de nya kläderna från Sverige och var förväntansfulla på denna lilla utflykt. Jag tankade barnhemmets bil som fick köra många vändor för att få dit alla barnen. På Bomen som också är ett hotell fanns en liten lekpark där de kunde gunga och åka karusell.

Efteråt fanns det en hel del för barnen att göra som t. ex. biljardbord och tv-spel. Jag köpte upp nästan alla polletter och bokade på så sett biljardbordet hela eftermiddagen. Jag hade med barnhemmets förskollärare som hjälp men att ha 42 barn som inte var vana att vistas i restaurang miljö var inte det lättaste men otroligt roligt och efter en stund bestämde vi oss för att det viktigaste kanske inte var att de andra besökarna fick äta i lugn och ro eller att servitörerna skulle slippa krocka med barnen som var på upptäcktsfärd i den nya miljön. Det viktigaste var att barnen hade roligt på deras enda restaurangbesök. Vem vet när det händer nästa gång och de andra gästarna kommer säkert tillbaka snart igen. Förhoppningsvis…

Det kanske mest roligaste på hotellet och definitivt otippat nöje var för barnen att gå/springa uppför/nerför trapporna som ledde till hotellrummen. De flesta hade aldrig tidigare varit i ett höghus. Så både trappan och utsikten några våningar upp var otroligt fashionerande. Innan vi vid 6-tiden åkte hem drack vi läsk igen och åt chips och nötter. Att beställa dryck en och en när servitrisen kom och inte skrika i mun på varandra alla 42 på en gång gick lite bättre nu men det behövs nog mer träning. Hoppas vi får tillfälle igen.

Denna roliga dag och allt annat bra barnen fått var möjligt p.g.a. av Er!. Jag tackar ödmjukast i barnens ställe och hoppas på fortsatt stöd. Det finns så mycket problem och elände i världen och oftast vet man inte var man ska börja om man vill göra något och man känner sig lätt hjälplös. Men man kan alltid göra något litet för någon. Därför startade jag denna insamling. Ert bidrag har skänkt praktiska saker och glädje direkt till barn som verkligen behöver. En liten insats som är ganska stor om man tänker efter.