Min historia om Varmvattnet

	Min historia om Varmvattnet och förfäderna - 1:a delen
Ca 8 000 år sedan Not 1	Vindelälven hade förbindelse med havet via Rödånäs–Kvarnsvedjan–Varmvattnet.
1539-1567 Not	Olof Nilsson finns i längderna för Varmvattnet.
1543 års Jordebok	Varmvattnet nämns som fäbod till västra Tavelsjö.
1559 Not 2	Varmvattnets skatt ändras från "mulbetespenningar" till "skatt för 10 markland 6 öreslands" jord. Detta tyder på att det inte är fäbod längre utan att någon bosatt sig där.
1568-1569 Not	Erik Olofsson efterträder Olof Nilsson i Varmvattnet.
1572, 1574-1578 Not	Erik Olofssons hustru Sigrid är skriven som ägare i Varmvattnet.
1580-1619, 1621 Not	Clemet Olofsson finns i längderna för Varmvattnet..
1605 Not 3	I en dombok nämns Clemet i Varmvattnet och en kvinna vid namn Karin som sålt öl olagligt.
1607 Not 4	Varmvattnet redovisas som en fristående by. Under senare delen av 1600-talet redovisas Varmvattnet som tillhörande Tavelsjö, (vilket det fortfarande gör). I Jordeboken redovisas att det finns 1 st. hemman i Varmvattnet på totalt ca 1,12 ha åker och linda (odlad jord).
1620, 1622-1626 Not	David Clemetsson, troligen son till Clemet Olofsson, tar över Varmvattnet.
Not	David Clemetsson byter hemman med Olof Thomasson på Tavelsjö 10. Olof Thomasson blir inte långvarig.
1630-1651 Not	Per Jöransson står skriven för hemmanet i Varmvattnet. I Jordeboken år 1650 står hustru Anna som ägare.
1661	Enligt lantmätare Johan Persson Gieddas sockenkarta från 1661 fanns en bonde i Warmwatne sydöster om sjön. Möjligen var sjön lite större än nu.

1695 Not 5	1695 års rotering visar samma antal gårdar som på Gieddas karta från 1661.
1710	Enligt 1710 års geometriska kartor fanns det en bonde i Varmvattnet.
1713 Not 6	Varmvattnet med ¹¹/₃₂ mtl (mantal) öde. Mantal var ett mått på hemmanets skatteförmåga och avslöjar inte arealen. Mantal ersattes först på 1900-talet och finns med på köpehandlingar fram till 1955.
1779 Not 9	Västerå anlades 1779 av bonden Per Eriksson, Tavelsjö och togs i bruk av sonen Gabriel Persson år 1789. Västerå var det första nybygget i takten.
1785 Not 7	Avvittring I Tavelsjö och Varmvattnet gjordes avvittring. Då drogs definitiva gränser mellan de olika byarna, respektive mellan kronans och enskilds egendom. Den framväxande skogsindustrins behov av skog och virke förutsatte att ägoförhållandena var reglerade. På kronans mark kunde nybyggen anläggas och dessa behövdes då befolkningen ökade. De som anlade nybyggen fick ett antal skattefria år för att komma igång. Därefter fick de äganderätt till hemmanet.
Not 8	Vid avvittringen tilldelades i Tavelsjö 1 300 tunnland per mantal med undantag av hemmanet i Varmvattnet som fick 1 400 tunnland. (Ett tunnland var ca 32 ar.)
	En del av Charta öfver Tafwelsiö byss skog Wästerbottens höfdingedöme, Umeå socken Upprättad 1785 - 1786 Kartan visar gränserna efter avvittringen och i beskrivningen till kartan framgår det att Varmvattnet fick 1400 tunnland per mantal.
De fem mörka områdena norr och väster om sjön är utägor. Den stora mörka delen söder om sjön är inägor. De raka nästan lodräta linjerna är gränserna för byn. Längst ned på kartan finns Oxslätten utmärkt.
Övrigt från beskrivningen med risk för feltolkning	"Warmvattns bya inägor har ganska Godländig åker på nåtaktig sandjord och innehåller med Slätten inom Hägnaden med Spångmyran som gifver myrhö." Totalt inägor: åker o äng 45 (mått?)
1791 Not 9	Grundfors anlades 1786 av en vid namn Per Andersson men togs i bruk först 1791 av Nils Hermansson från Kroksjö. Maria (född Norström i Norrby) Sandbergs far-fars-far hette Nils Hermansson och var född 1763. Nils Hermanssons far hette Herman Olofsson och var bonde i Kroksjö.
Slutet av 1700-talet Not 10	I Varmvattnet hade hemmanet delats så det blev 2 st. hemman.
1792-1805 Not 11	Storskifte i Östra och Västra Tavelsjö. Varmvattnet = Tavelsjö nr 3 ingick inte i storskiftet.
Omkring 1825	Hans Andersson Degerman (1792-1861) från Hjuken i Degerfors och hans hustru Brita Kajsa Andersdotter (1801-1878) flyttade till Varmvattnet. Deras äldste son Anders Hansson född år 1825.
1800 någon gång Not 12	Anders Andersson (född 1768), jordbrukare i Degerfors och far till Hans Andersson, gick ner sig på vårisen i Varmvattnet. Jag vet inte hur detta hänger ihop för så vitt vi vet så bodde han inte i Varmvattnet utan i Degerfors.
1828 Not 13	Önska anlades av bönderna Gabriel Persson och Gust Mattson i Tavelsjö. Togs i bruk 1830 av Nath Eriksson från Degerfors. Blomåker anlades av Per Persson Boström och Olof Olofsson från Tavelsjö. Togs i bruk 1829 av Olof Persson Sten och Olof Olofsson 1829.
1829 Not 14	Tidigare förordning om hemmansklyvning kompletterades år 1770 och innebar att den som flyttade sin gård från gårdstomten skulle få ett antal skattefria år. Detta utnyttjades av Per Hansson, år 1829, på hemmanet nr 3 i Tavelsjö som fick tillstånd att utbryta ¹¹/₁₂₈ mtl och lägga det under särskild "rök". Han fick 12 års skattefrihet. Frågan är, vem var Per Hansson? Kan hans son vara Anders Persson som finns med vid "Laga skiftet"? Carl August Sandbergs svärfar hette visserligen Per Hansson men han var född år 1829.
1832 Not 15	Österbacka anlades av Bonden Lars Gustaf Larsson från Trehörningen. Togs i bruk av Per Persson Boström från Tavelsjö år 1833.
1835 Not 16	Norrland anlades av Joh Persson, Kvarnsvedjan och Per Hansson, Varmvattnet. Togs i bruk 1836 av Joh Persson.
1835 Not 17	Stenvall anlades av bonden Hans Andersson från Varmvattnet och togs i bruk 1845 av honom.
1841 Not 18	Sjömellantjälen köptes av Jakob Jakobsson och Hans Andersson Varmvattnet nr 3. Sjömellantjälen som anlades 1781 utbjöds till salu p g a "obetalda utskylder".
1843 Not 19	Norrby anlades och togs i bruk 1847 av Olof Persson Sten.
1848 Not 20	Höggård anlades av Anders Nathanaelsson och Jon Karlsson, Önska. Togs i bruk 1849 av Anders Nathanaelsson och Jons Carlsson.
1849 Not 21	Österland anlades av Förgångsmannen Anders Eriksson, Västerå. Togs i bruk av Anders Gabrielsson 1849.
1849 Not 22	Brattvall anlades av bonden Hans Andersson från Varmvattnet. Togs i bruk 1860 av Joh Jonsson Vänström ½ och Joh Hansson Stenvall ½.
1865 Not 23	Brattvall ansågs 1865 efter odling o röjning kunna föda en häst, 3 à 4 kor samt några småkreatur.
1866 Not 24	Laga skiftet Ett syfte med "Laga skiftet" var att samla ihop åkrarna för var och en så att det skulle bli ett rationellare jordbruk. Var och en fick mark i proportion till mantalen men man tog också hänsyn till hur bra eller dålig marken var.
Laga skiftet karta Husplaceringar på Laga skiftet kartan	Varmvattnet ingick i Laga skiftet som genomfördes 1863-1866.
	Mtl enligt 1713 o 1714 års karta	Hemmans nr år 1868	Mantal vid laga skiftet	Namn
	Hemmanet nr 3 ¹¹/₃₂	3 - D	³³/₂₅₆	Carl Carlsson
		3 - Da	³³/₂₅₆	Anders Hansson
		3 - Db	¹/₁₆	Joh Johansson o Anders Persson
		3 - Dc	³/₁₂₈	Joh Dahlroth
	--	7 - Ha	¹/₁₆	Johan Dahlroth
	--	8 - Ib	¹/₁₆	Carl Fredrik Persson
	--	17 - S	²¹/₁₂₈	Gustafsson
	Övrigt från beskrivningen vid Laga skiftet
	D, Gamla Carl Carlsson qvarboende erhåller 1. Skifte vid gården med åker och skogsmark 2. Odling av skog vid rå mot Qvarnsvedjan 3. Öfre delen av Björkänget
	Da, Anders Hansson qvarboende erhåller 1. Skifte mot gården och sträckande sig mot Hvitberget 2. Skifte i Gamställarsgården 3. Nedre delen av Björkänget Anders Hansson var min farfars-farfar.
	Db, Johan Johansson och unge Anders Persson qvarbor och erhåller 1. Skifte vid gården 2. Odlingsskifte vid indre ändan av Warmvattenssjön 3. Skifte vid rå emot Afunda
	Dc, Johan Dahlroth qvarboende erhåller 1. Skifte vid gården 2. Skogsskifte öfver om Ander Stephans torp
	Ha, Johan Dahlroth som har denna hemmansdel obebyggd erhåller 1. Skifte i Dahlrothsgärdan i Warmvattnet 2. Skogsskifte vi rå emot Sjömellantjälen
	Ib, Carl Fredrik Persson hvars hemmansdel är obebyggd erhåller 1. Gårdskifte hitom Dahlroth i Warmvattnet 2. Odlings och Ormställe? med skog därintill 3. Äng vid Rypan och Degermyran
	S, Pehr Gustafsson utflyttar (från Tavelsjö?) och erhåller 1. Gårdskifte på berget vid Warmvattnet 2. Odlingsskifte norrom Warmvattssjön 3. Ängsskifte vid Eric Ols rödjningen Pehr Gustafsson var Carl Lundströms morfar.
	3 st. från Tavelsjö fick nya tomtplatser i Varmvattnet, varav 2 st. som saknade "åbyggnader" i Tavelsjö. Önska och Höggård var nybyggen och ingick inte i Laga skiftet vid denna tidpunkt.
	Samfälligheter Qvarnställe vid Dahlroths gård 50 alnar långt och 15 alnar bredt påföres nr 3 J. Dahlroth och Carl Carlsson. (Kan det vara Önska-kvarnen som menas?) Dito vid dito, 50 alnar långt och 15 alnar bredt, jemte väg derifrån 4 alnar bred påföres nr 3 Anders Hansson och Nils Petter Hansson Linsänke vid Warmvattsjön 68 alnar lång och 30 alnar bredt jemte väg derifrån till byavägen, 8 alnar bred (på sydöstra delen av sjön) Lertag vid Warmvattsjön (på sydvästra delen av sjön) Sandtag uppom Warmvattsjön mellan vägen och torphagen, 50 alnar bredt (Jag har inte hittat sandtaget på kartan)
1892	Kronohemmanet Höggård - Laga skifte Litt A, Johan Anton Andersson, 3/128 mtl Litt B, Johan Gustaf Jonsson, 3/128 mtl Se Laga skifte-kartan Så här var husen placerade.
1896	Önska-kvarnens kvarnsten		Israel Israelsson 1839-1900, byggde kvarnen vid bäcken 100 m uppströms. Den snörika vintern 1896 följdes av en kraftig vårflod som tog med sig kvarnstenen. Nanny Karlsson, dotter till Israel Israelsson berättade 1977 på en bandupptagning om händelsen när vårfloden tog med sig kvarnstenen. Nedteckning från bandupptagningen.
Fortsättning	Till 1900-talets historia
	Hör gärna av dig om du har du synpunkter, kompletterande uppgifter eller gamla bilder. rigmor_sander@hotmail.com

Min historia om Varmvattnet och förfäderna - 1:a delen

Avvittring

Laga skiftet

Övrigt från beskrivningen vid Laga skiftet

Min historia om Varmvattnet och förfäderna
- 1:a delen