hemsidan.jpg (2111 bytes)

Min historia om Varmvattnet och förfäderna
- 1:a delen

Ca 8 000 år sedan
Not 1
Vindelälven hade förbindelse med havet via Rödånäs–Kvarnsvedjan–Varmvattnet.
1539-1567
Not
Olof Nilsson finns i längderna för Varmvattnet.
1543 års Jordebok Varmvattnet nämns som fäbod till västra Tavelsjö.
1559
Not 2
Varmvattnets skatt ändras från "mulbetespenningar" till "skatt för 10 markland 6 öreslands" jord. Detta tyder på att det inte är fäbod längre utan att någon bosatt sig där.
1568-1569
Not
Erik Olofsson efterträder Olof Nilsson i Varmvattnet.
1572, 1574-1578
Not
Erik Olofssons hustru Sigrid är skriven som ägare i Varmvattnet.
1580-1619, 1621
Not
Clemet Olofsson finns i längderna för Varmvattnet..
1605
Not 3
I en dombok nämns Clemet i Varmvattnet och en kvinna vid namn Karin som sålt öl olagligt.
1607
Not 4
Varmvattnet redovisas som en fristående by. Under senare delen av 1600-talet redovisas Varmvattnet som tillhörande Tavelsjö, (vilket det fortfarande gör).

I Jordeboken redovisas att det finns 1 st. hemman i Varmvattnet på totalt ca 1,12 ha åker och linda (odlad jord).

1620, 1622-1626
Not
David Clemetsson, troligen son till Clemet Olofsson, tar över Varmvattnet.
Not David Clemetsson byter hemman med Olof Thomasson på Tavelsjö 10. Olof Thomasson blir inte långvarig.
1630-1651
Not
Per Jöransson står skriven för hemmanet i Varmvattnet.
I Jordeboken år 1650 står hustru Anna som ägare.
1661 Enligt lantmätare Johan Persson Gieddas sockenkarta från 1661 fanns en bonde i Warmwatne sydöster om sjön. Möjligen var sjön lite större än nu.
   Varmvattnet 1661 (14064 bytes)
1695 Not 5 1695 års rotering visar samma antal gårdar som på Gieddas karta från 1661.
1710 Enligt 1710 års geometriska kartor fanns det en bonde i Varmvattnet.
1713
Not 6
Varmvattnet med 11/32 mtl (mantal) öde.

Mantal var ett mått på hemmanets skatteförmåga och avslöjar inte arealen. Mantal ersattes först på 1900-talet och finns med på köpehandlingar fram till 1955.

1779
Not 9
Västerå anlades 1779 av bonden Per Eriksson, Tavelsjö och togs i bruk av sonen Gabriel Persson år 1789. Västerå var det första nybygget i takten.
1785
Not 7

Avvittring

I Tavelsjö och Varmvattnet gjordes avvittring. Då drogs definitiva gränser mellan de olika byarna, respektive mellan kronans och enskilds egendom. Den framväxande skogsindustrins behov av skog och virke förutsatte att ägoförhållandena var reglerade.

På kronans mark kunde nybyggen anläggas och dessa behövdes då befolkningen ökade. De som anlade nybyggen fick ett antal skattefria år för att komma igång. Därefter fick de äganderätt till hemmanet.

Not 8 Vid avvittringen tilldelades i Tavelsjö 1 300 tunnland per mantal med undantag av hemmanet i Varmvattnet som fick 1 400 tunnland. (Ett tunnland var ca 32 ar.)
    En del av Charta öfver Tafwelsiö byss skog
Wästerbottens höfdingedöme, Umeå socken
Upprättad 1785 - 1786

Kartan visar gränserna efter avvittringen och i beskrivningen till kartan framgår det att Varmvattnet fick 1400 tunnland per mantal.

De fem mörka områdena norr och väster om sjön är utägor.

Den stora mörka delen söder om sjön är inägor.

De raka nästan lodräta linjerna är gränserna för byn.

Längst ned på kartan finns Oxslätten utmärkt.

varmvattnet 1780 (19360 bytes)
Övrigt från beskrivningen med risk för feltolkning "Warmvattns bya inägor har ganska Godländig åker på nåtaktig sandjord och innehåller med Slätten inom Hägnaden med Spångmyran som gifver myrhö."

Totalt inägor: åker o äng 45 (mått?)

1791
Not 9
Grundfors anlades 1786 av en vid namn Per Andersson men togs i bruk först 1791 av Nils Hermansson från Kroksjö. Maria (född Norström i Norrby) Sandbergs far-fars-far hette Nils Hermansson och var född 1763. Nils Hermanssons far hette Herman Olofsson och var bonde i Kroksjö.
Slutet av 1700-talet
Not 10
I Varmvattnet hade hemmanet delats så det blev 2 st. hemman.
1792-1805
Not 11
Storskifte i Östra och Västra Tavelsjö.

Varmvattnet = Tavelsjö nr 3 ingick inte i storskiftet.

Omkring 1825 Hans Andersson Degerman (1792-1861) från Hjuken i Degerfors och hans hustru Brita Kajsa Andersdotter (1801-1878) flyttade till Varmvattnet.

Deras äldste son Anders Hansson född år 1825.

1800 någon gång
Not 12
Anders Andersson (född 1768), jordbrukare i Degerfors och far till Hans Andersson, gick ner sig på vårisen i Varmvattnet. Jag vet inte hur detta hänger ihop för så vitt vi vet så bodde han inte i Varmvattnet utan i Degerfors.
1828
Not 13
Önska anlades av bönderna Gabriel Persson och Gust Mattson i Tavelsjö. Togs i bruk 1830 av Nath Eriksson från Degerfors.

Blomåker anlades av Per Persson Boström och Olof Olofsson från Tavelsjö. Togs i bruk 1829 av Olof Persson Sten och Olof Olofsson 1829.

1829
Not 14
Tidigare förordning om hemmansklyvning kompletterades år 1770 och innebar att den som flyttade sin gård från gårdstomten skulle få ett antal skattefria år. Detta utnyttjades av Per Hansson, år 1829, på hemmanet nr 3 i Tavelsjö som fick tillstånd att utbryta 11/128 mtl och lägga det under särskild "rök". Han fick 12 års skattefrihet.

Frågan är, vem var Per Hansson? Kan hans son vara Anders Persson som finns med vid "Laga skiftet"?

Carl August Sandbergs svärfar hette visserligen Per Hansson men han var född år 1829.

1832
Not 15
Österbacka anlades av Bonden Lars Gustaf Larsson från Trehörningen. Togs i bruk av Per Persson Boström från Tavelsjö år 1833.
1835
Not 16
Norrland anlades av Joh Persson, Kvarnsvedjan och Per Hansson, Varmvattnet. Togs i bruk 1836 av Joh Persson.
1835
Not 17
Stenvall anlades av bonden Hans Andersson från Varmvattnet och togs i bruk 1845 av honom.
1841
Not 18
Sjömellantjälen köptes av Jakob Jakobsson och Hans Andersson Varmvattnet nr 3. Sjömellantjälen som anlades 1781 utbjöds till salu p g a "obetalda utskylder".
1843
Not 19
Norrby anlades och togs i bruk 1847 av Olof Persson Sten.
1848
Not 20
Höggård anlades av Anders Nathanaelsson och Jon Karlsson, Önska. Togs i bruk 1849 av Anders Nathanaelsson och Jons Carlsson.
1849
Not 21
Österland anlades av Förgångsmannen Anders Eriksson, Västerå. Togs i bruk av Anders Gabrielsson 1849.
1849
Not 22
Brattvall anlades av bonden Hans Andersson från Varmvattnet. Togs i bruk 1860 av Joh Jonsson Vänström ½ och Joh Hansson Stenvall ½.
1865
Not 23
Brattvall ansågs 1865 efter odling o röjning kunna föda en häst, 3 à 4 kor samt några småkreatur.
1866
Not 24

Laga skiftet

Ett syfte med "Laga skiftet" var att samla ihop åkrarna för var och en så att det skulle bli ett rationellare jordbruk.

Var och en fick mark i proportion till mantalen men man tog också hänsyn till hur bra eller dålig marken var.

Laga skiftet karta 

Husplaceringar på
Laga skiftet kartan

 

Varmvattnet ingick i Laga skiftet som genomfördes 1863-1866.
Mtl enligt 1713 o 1714 års karta Hemmans nr
år 1868
Mantal vid laga skiftet Namn
Hemmanet nr 3
11/32
3 - D 33/256 Carl Carlsson
3 - Da 33/256 Anders Hansson
3 - Db 1/16 Joh Johansson o Anders Persson
3 - Dc 3/128 Joh Dahlroth
    -- 7 - Ha 1/16 Johan Dahlroth
    -- 8 - Ib 1/16 Carl Fredrik Persson
    -- 17 - S 21/128 Gustafsson
 

Övrigt från beskrivningen vid Laga skiftet


D, Gamla Carl Carlsson qvarboende erhåller
1.  Skifte vid gården med åker och skogsmark
2.  Odling av skog vid rå mot Qvarnsvedjan
3.  Öfre delen av Björkänget

Da,  Anders Hansson qvarboende erhåller
1.  Skifte mot gården och sträckande sig mot Hvitberget
2.  Skifte i Gamställarsgården
3.  Nedre delen av Björkänget
Anders Hansson var min farfars-farfar.

Db, Johan Johansson och unge Anders Persson qvarbor och erhåller
1.  Skifte vid gården
2.  Odlingsskifte vid indre ändan av Warmvattenssjön
3.  Skifte vid rå emot Afunda

Dc, Johan Dahlroth qvarboende erhåller
1.  Skifte vid gården
2.  Skogsskifte öfver om Ander Stephans torp

Ha, Johan Dahlroth som har denna hemmansdel obebyggd erhåller
1.  Skifte i Dahlrothsgärdan i Warmvattnet
2.  Skogsskifte vi rå emot Sjömellantjälen

Ib, Carl Fredrik Persson hvars hemmansdel är obebyggd erhåller
1.  Gårdskifte hitom Dahlroth i Warmvattnet
2.  Odlings och Ormställe? med skog därintill
3.  Äng vid Rypan och Degermyran

S, Pehr Gustafsson utflyttar (från Tavelsjö?) och erhåller
1.  Gårdskifte på berget vid Warmvattnet
2.  Odlingsskifte norrom Warmvattssjön
3.  Ängsskifte vid Eric Ols rödjningen
Pehr Gustafsson var Carl Lundströms morfar.

3 st. från Tavelsjö fick nya tomtplatser i Varmvattnet, varav 2 st. som saknade "åbyggnader" i Tavelsjö.

Önska och Höggård var nybyggen och ingick inte i Laga skiftet vid denna tidpunkt.

 

 

Samfälligheter
  • Qvarnställe vid Dahlroths gård 50 alnar långt och 15 alnar bredt påföres nr 3
    J. Dahlroth och Carl Carlsson. (Kan det vara Önska-kvarnen som menas?)
  • Dito vid dito, 50 alnar långt och 15 alnar bredt, jemte väg derifrån 4 alnar bred påföres nr 3 Anders Hansson och Nils Petter Hansson
  • Linsänke vid Warmvattsjön 68 alnar lång och 30 alnar bredt jemte väg derifrån till byavägen, 8 alnar bred (på sydöstra delen av sjön)
  • Lertag vid Warmvattsjön (på sydvästra delen av sjön)
  • Sandtag uppom Warmvattsjön mellan vägen och torphagen, 50 alnar bredt
    (Jag har inte hittat sandtaget på kartan)
1892

 

Höggård 1892 (6146 bytes)Kronohemmanet Höggård - Laga skifte

Litt A, Johan Anton Andersson, 3/128 mtl
Litt B, Johan Gustaf Jonsson, 3/128  mtl
Se Laga skifte-kartan

 

 

Så här var husen placerade.

1896

 

Önska-kvarnens kvarnsten

kvarnsten.jpg (20812 bytes)

Israel Israelsson 1839-1900, byggde kvarnen vid bäcken 100 m uppströms. Den snörika vintern 1896 följdes av en kraftig vårflod som tog med sig kvarnstenen.

Nanny Karlsson, dotter till Israel Israelsson berättade 1977 på en bandupptagning om händelsen när vårfloden tog med sig kvarnstenen.

Nedteckning från bandupptagningen.

Fortsättning Till 1900-talets historia
hemsidan.jpg (2111 bytes) Hör gärna av dig om du har du synpunkter, kompletterande uppgifter eller gamla bilder.
rigmor_sander@hotmail.com

Uppdaterad den 2006-11
Besök nr